title

Forskningspodden

Karlstads universitet

0
Followers
0
Plays
Forskningspodden
Forskningspodden

Forskningspodden

Karlstads universitet

0
Followers
0
Plays
OVERVIEWEPISODESYOU MAY ALSO LIKE

Details

About Us

Forskningspodden

Latest Episodes

62 – Språkliga gemenskaper i förskolan

Av alla barn mellan 3-5 år i Sverige går 94% i förskolan. Andelen flerspråkiga förskolebarn blir allt större, idag har ungefär en fjärdedel av förskolebarnen ett annat språk förutom svenska. Därför behövs mer kunskaper om andraspråks- och modersmålsinlärning. Ellinor Skaremyr undersöker i sin forskning hur språkliga gemenskaper tar form i förskolan. I en av delstudierna undersöks dessa med fokus på nyanlända barn, och i den andra är det en finskspråkig förskoleverksamhet som studeras. Att få utveckla sitt eller sina modersmål är viktigt för både identitets- och kunskapsutveckling. Men, berättar Ellinor i vårt samtal, resursbrist och organisatoriska utmaningar gör att förskolor idag har svårt att möta den komplexitet som kringgärdar arbetet med språkutveckling. Ellinor Skaremyrs doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

27 MIN1 d ago
Comments
62 – Språkliga gemenskaper i förskolan

61 – Skolan som demokratiprojekt

Skolan har ett ansvar för att främja demokrati och motverka odemokratiska uttryck. Målet är att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare. Men demokrati är ett mångfacetterat begrepp som kan laddas med olika betydelser beroende på sammanhang. I Ami Coopers doktorsavhandling i pedagogiskt arbete undersöker hon hur skolans demokratiuppdrag tar diskursiv form i samtida nationella utbildningspolitiska texter. När demokrati knyts till mål- och resultatstyrning, dokumentation och kvalitetssäkring etableras en förståelse av uppdraget som sammanfattas av begreppet den kränkningsfria skolan. Vad detta innebär, och vilka konsekvenser det får för lärares arbete med demokratiuppdraget, berättar Ami Cooper om i vårt samtal. Ami Coopers doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Skolan som demokratiprojekt : En poststrukturell diskursanalys av demokratiuppdrag och lärarsubjekt

26 MIN2 w ago
Comments
61 – Skolan som demokratiprojekt

60 – Delat beslutsfattande inom psykiatrin

Inom psykiatri och socialpsykiatri är det viktigt att involvera patienter och brukare i beslut som rör deras vårdinsatser. I praktiken kan detta dock vara svårt att åstadkomma. Katarina Grim undersöker i sin forskning hur delaktigheten kan öka i beslutsfattandet. Genom att låta patienter och brukare framföra sina tankar om vad de behöver för stöd att vara delaktiga, utvecklades en prototyp till ett digitalt beslutsstöd, ett webb-verktyg. Detta testades och utvecklades sedan vidare genom att personal, patienter och brukare fick använda det. I vårt samtal berättar Katarina mer om hur det digitala beslutsstödet fungerar i praktiken, och om vikten av att erkänna patienter och brukar som kunskapsbärare. Läs Katarina Grims doktorsavhandling: Legitimizing the knowledge of mental health service users in shared decision making: Promoting participation through a web-based decision support tool

28 MINOCT 23
Comments
60 – Delat beslutsfattande inom psykiatrin

59 – Förbättrad munhälsovård

Munhälsa är en viktig men ofta förbisedd aspekt i vården av sjuka och gamla människor. Kunskapen om munhälsa är också begränsad. I sin forskning undersöker Maria Andersson kvaliteten på munhälsovården på en intensivvårdsavdelning och ett korttidsboende. Genom enkäter riktade till vårdpersonal, patienter och brukare visar Marias forskning på de utvecklingsmöjligheter som finns i vården. I vårt samtal berättar hon mer om sina resultat, och vilken betydelse de skulle kunna få för att sjuka och gamla ska få hjälp till en förbättrad munhälsa och välbefinnande. Maria Anderssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Oral care quality in intensive care units and short-term care units: Nursing staff and older people’s perspectives

23 MINOCT 9
Comments
59 – Förbättrad munhälsovård

58 – Academics’ reactions to managerialism

What is managerialism in higher education? And how do academics react to it? These are the two principal questions posed by Jo Ese, in his doctoral thesis in Working Life Science Defending the university? Academics reactions to managerialism in Norwegian higher education? While managerialism has been developed in the world of business, many government run universities also have adopted this belief system. In our interview, Jo Ese explains the emergence of the concept. Also, we learn more about the strategies academics use to cope with or – as is often the case – resist managerialism. Jo Ese’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA.

20 MINSEP 25
Comments
58 – Academics’ reactions to managerialism

57 – Läsförståelse hos flerspråkiga elever

Att utveckla sin läsförståelse på ett andraspråk är betydligt mer krävande än att göra det på sitt förstaspråk. Trots att vi vet detta saknas idag i stort sett forskning om flerspråkiga elevers vägar till läsförståelse. Det är denna forskningslucka som Anna Lindholm tar sig an i sin doktorsavhandling i svenska som andraspråk. I vårt samtal berättar Anna om de utmaningar som flerspråkiga mellanstadieelever möter under läsningen av ämnestexter. Hon beskriver också hur lärare har fått kunskaper om lässtrategier som de sedan använt framgångsrikt i undervisningen. På detta sätt, och genom ett stort engagemang från såväl lärare som elever, har barnens läsförståelse utvecklats. Anna Lindholms doktorsavhandling kan hämtas här: Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet.

27 MINSEP 4
Comments
57 – Läsförståelse hos flerspråkiga elever

56 – Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Elisabet har genomfört ett skolutvecklingsprojekt som syftat till att öka och tillvarata lärares kompetens om matematikundervisning för elever med särskild begåvning. Undersökningen visar att lärare behöver kunna variera sin undervisning och ha möjligheter att utforma uppgifter som möter den förmåga som elever med särskild begåvning besitter. Ett viktigt resultat av studien är att ett väl fungerandesamarbeteinom lärarkollegiet behövs för att det ska vara möjligt att utvecklade undervisningsinsatser som behövs för att inkludera alla elever. Elisabet Mellroths doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Harnessing teachers’ perspectives : Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom

17 MINJUN 19
Comments
56 – Undervisa elever med särskild begåvning

55 – Funktionskapacitet hos personer med schizofreni

Schizofreni är en psykossjukdom som oftast uppträder i ungdomsåren och den som drabbas får stora svårigheter i vardagslivet. För att kunna hjälpa personer med schizofreni behöver vården ha bra metoder för att undersöka patientens förmåga. Anna-Karin Olsson prövar i sin forskning ett instrument, UPSA-B, som mäter patienters så kallade funktionskapacitet. Instrumentet testar patienters förmåga att klara av vardagsuppgifter som till exempel att betala räkningar och att ringa telefonsamtal. I vårt samtal berättar Anna-Karin om hur UPSA-B, tillsammans med intervjuer, kan bidra till att utveckla vården så att personer med schizofreni får det stöd de behöver för att vardagen ska fungera så bra som möjligt. Anna-Karin Olssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Functional Capacity as a Predictor of Everyday Functioning in Patients with Schizophrenia

26 MINJUN 5
Comments
55 – Funktionskapacitet hos personer med schizofreni

54 – Återkoppling i gymnasieskolan

Räcker det med betyg för att gymnasieelever ska utveckla sitt lärande? Svaret på den frågan är nej. I vårt samtal med pedagogen och gymnasieläraren Anneli Wiker berättar hon att hennes forskning visar att elever vill ha informativ återkoppling och efterfrågar en dialog med lärare om uppgifter, lägesbild och mål. På så sätt får de en mycket mer användbar återkoppling än den som ett betyg kan ge. I sin forskning undersöker Anneli Wiker lärares och elevers erfarenheter av återkoppling i gymnasieskolans samhällskunskapsämne. Resultatet är tydligt: Genom tvåvägskommunikation mellan lärare och elever kan de skapa en relation mellan sig som förstärker återkopplingens möjligheter att utveckla lärandet. Anneli Wikers licentiatuppsats kan hämtas från DiVA:Skriftligt eller muntligt? : Lärares och elevers erfarenheter av återkoppling i ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan

23 MINMAY 22
Comments
54 – Återkoppling i gymnasieskolan

53 – Bevara vandrande fiskarter

Atlantlax, harr och öring är tre exempel på vandrande fiskarter som hotas på grund av utbyggnaden av vattenkraften. Dammarna i älvarna skapar problem för fisken när den ska förflytta sig för att leka. Anna Hagelin undersöker i sin forskning hur olika sätt att underlätta för fisken fungerar. Hon har funnit att trappor och omledningar i älven, som är vanliga sätt att skapa passager för fisken, inte alltid fungerar så bra. Det visar sig att både lax och öring som har erfarenhet av en fiskväg sedan tidigare, helst undviker den om de återkommer till platsen. Ett annat resultat av studien är att tidigt vandrande fiskar har större svårigheter att ta sig förbi dammarna, än de individer som kommer senare på säsongen. I vårt samtal berättar Anna mer om sina resultat, och hur de kan tillämpas för att säkra de vandrande fiskarternas fortlevnad. Läs Anna Hagelins doktorsavhandling i DiVA: Conservation of landlocked Atlantic salmon in a regulated river : Behaviour of migratory spawners and juveniles

17 MINMAY 8
Comments
53 – Bevara vandrande fiskarter

Latest Episodes

62 – Språkliga gemenskaper i förskolan

Av alla barn mellan 3-5 år i Sverige går 94% i förskolan. Andelen flerspråkiga förskolebarn blir allt större, idag har ungefär en fjärdedel av förskolebarnen ett annat språk förutom svenska. Därför behövs mer kunskaper om andraspråks- och modersmålsinlärning. Ellinor Skaremyr undersöker i sin forskning hur språkliga gemenskaper tar form i förskolan. I en av delstudierna undersöks dessa med fokus på nyanlända barn, och i den andra är det en finskspråkig förskoleverksamhet som studeras. Att få utveckla sitt eller sina modersmål är viktigt för både identitets- och kunskapsutveckling. Men, berättar Ellinor i vårt samtal, resursbrist och organisatoriska utmaningar gör att förskolor idag har svårt att möta den komplexitet som kringgärdar arbetet med språkutveckling. Ellinor Skaremyrs doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

27 MIN1 d ago
Comments
62 – Språkliga gemenskaper i förskolan

61 – Skolan som demokratiprojekt

Skolan har ett ansvar för att främja demokrati och motverka odemokratiska uttryck. Målet är att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare. Men demokrati är ett mångfacetterat begrepp som kan laddas med olika betydelser beroende på sammanhang. I Ami Coopers doktorsavhandling i pedagogiskt arbete undersöker hon hur skolans demokratiuppdrag tar diskursiv form i samtida nationella utbildningspolitiska texter. När demokrati knyts till mål- och resultatstyrning, dokumentation och kvalitetssäkring etableras en förståelse av uppdraget som sammanfattas av begreppet den kränkningsfria skolan. Vad detta innebär, och vilka konsekvenser det får för lärares arbete med demokratiuppdraget, berättar Ami Cooper om i vårt samtal. Ami Coopers doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Skolan som demokratiprojekt : En poststrukturell diskursanalys av demokratiuppdrag och lärarsubjekt

26 MIN2 w ago
Comments
61 – Skolan som demokratiprojekt

60 – Delat beslutsfattande inom psykiatrin

Inom psykiatri och socialpsykiatri är det viktigt att involvera patienter och brukare i beslut som rör deras vårdinsatser. I praktiken kan detta dock vara svårt att åstadkomma. Katarina Grim undersöker i sin forskning hur delaktigheten kan öka i beslutsfattandet. Genom att låta patienter och brukare framföra sina tankar om vad de behöver för stöd att vara delaktiga, utvecklades en prototyp till ett digitalt beslutsstöd, ett webb-verktyg. Detta testades och utvecklades sedan vidare genom att personal, patienter och brukare fick använda det. I vårt samtal berättar Katarina mer om hur det digitala beslutsstödet fungerar i praktiken, och om vikten av att erkänna patienter och brukar som kunskapsbärare. Läs Katarina Grims doktorsavhandling: Legitimizing the knowledge of mental health service users in shared decision making: Promoting participation through a web-based decision support tool

28 MINOCT 23
Comments
60 – Delat beslutsfattande inom psykiatrin

59 – Förbättrad munhälsovård

Munhälsa är en viktig men ofta förbisedd aspekt i vården av sjuka och gamla människor. Kunskapen om munhälsa är också begränsad. I sin forskning undersöker Maria Andersson kvaliteten på munhälsovården på en intensivvårdsavdelning och ett korttidsboende. Genom enkäter riktade till vårdpersonal, patienter och brukare visar Marias forskning på de utvecklingsmöjligheter som finns i vården. I vårt samtal berättar hon mer om sina resultat, och vilken betydelse de skulle kunna få för att sjuka och gamla ska få hjälp till en förbättrad munhälsa och välbefinnande. Maria Anderssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Oral care quality in intensive care units and short-term care units: Nursing staff and older people’s perspectives

23 MINOCT 9
Comments
59 – Förbättrad munhälsovård

58 – Academics’ reactions to managerialism

What is managerialism in higher education? And how do academics react to it? These are the two principal questions posed by Jo Ese, in his doctoral thesis in Working Life Science Defending the university? Academics reactions to managerialism in Norwegian higher education? While managerialism has been developed in the world of business, many government run universities also have adopted this belief system. In our interview, Jo Ese explains the emergence of the concept. Also, we learn more about the strategies academics use to cope with or – as is often the case – resist managerialism. Jo Ese’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA.

20 MINSEP 25
Comments
58 – Academics’ reactions to managerialism

57 – Läsförståelse hos flerspråkiga elever

Att utveckla sin läsförståelse på ett andraspråk är betydligt mer krävande än att göra det på sitt förstaspråk. Trots att vi vet detta saknas idag i stort sett forskning om flerspråkiga elevers vägar till läsförståelse. Det är denna forskningslucka som Anna Lindholm tar sig an i sin doktorsavhandling i svenska som andraspråk. I vårt samtal berättar Anna om de utmaningar som flerspråkiga mellanstadieelever möter under läsningen av ämnestexter. Hon beskriver också hur lärare har fått kunskaper om lässtrategier som de sedan använt framgångsrikt i undervisningen. På detta sätt, och genom ett stort engagemang från såväl lärare som elever, har barnens läsförståelse utvecklats. Anna Lindholms doktorsavhandling kan hämtas här: Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet.

27 MINSEP 4
Comments
57 – Läsförståelse hos flerspråkiga elever

56 – Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Elisabet har genomfört ett skolutvecklingsprojekt som syftat till att öka och tillvarata lärares kompetens om matematikundervisning för elever med särskild begåvning. Undersökningen visar att lärare behöver kunna variera sin undervisning och ha möjligheter att utforma uppgifter som möter den förmåga som elever med särskild begåvning besitter. Ett viktigt resultat av studien är att ett väl fungerandesamarbeteinom lärarkollegiet behövs för att det ska vara möjligt att utvecklade undervisningsinsatser som behövs för att inkludera alla elever. Elisabet Mellroths doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Harnessing teachers’ perspectives : Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom

17 MINJUN 19
Comments
56 – Undervisa elever med särskild begåvning

55 – Funktionskapacitet hos personer med schizofreni

Schizofreni är en psykossjukdom som oftast uppträder i ungdomsåren och den som drabbas får stora svårigheter i vardagslivet. För att kunna hjälpa personer med schizofreni behöver vården ha bra metoder för att undersöka patientens förmåga. Anna-Karin Olsson prövar i sin forskning ett instrument, UPSA-B, som mäter patienters så kallade funktionskapacitet. Instrumentet testar patienters förmåga att klara av vardagsuppgifter som till exempel att betala räkningar och att ringa telefonsamtal. I vårt samtal berättar Anna-Karin om hur UPSA-B, tillsammans med intervjuer, kan bidra till att utveckla vården så att personer med schizofreni får det stöd de behöver för att vardagen ska fungera så bra som möjligt. Anna-Karin Olssons doktorsavhandling kan hämtas från DiVA: Functional Capacity as a Predictor of Everyday Functioning in Patients with Schizophrenia

26 MINJUN 5
Comments
55 – Funktionskapacitet hos personer med schizofreni

54 – Återkoppling i gymnasieskolan

Räcker det med betyg för att gymnasieelever ska utveckla sitt lärande? Svaret på den frågan är nej. I vårt samtal med pedagogen och gymnasieläraren Anneli Wiker berättar hon att hennes forskning visar att elever vill ha informativ återkoppling och efterfrågar en dialog med lärare om uppgifter, lägesbild och mål. På så sätt får de en mycket mer användbar återkoppling än den som ett betyg kan ge. I sin forskning undersöker Anneli Wiker lärares och elevers erfarenheter av återkoppling i gymnasieskolans samhällskunskapsämne. Resultatet är tydligt: Genom tvåvägskommunikation mellan lärare och elever kan de skapa en relation mellan sig som förstärker återkopplingens möjligheter att utveckla lärandet. Anneli Wikers licentiatuppsats kan hämtas från DiVA:Skriftligt eller muntligt? : Lärares och elevers erfarenheter av återkoppling i ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan

23 MINMAY 22
Comments
54 – Återkoppling i gymnasieskolan

53 – Bevara vandrande fiskarter

Atlantlax, harr och öring är tre exempel på vandrande fiskarter som hotas på grund av utbyggnaden av vattenkraften. Dammarna i älvarna skapar problem för fisken när den ska förflytta sig för att leka. Anna Hagelin undersöker i sin forskning hur olika sätt att underlätta för fisken fungerar. Hon har funnit att trappor och omledningar i älven, som är vanliga sätt att skapa passager för fisken, inte alltid fungerar så bra. Det visar sig att både lax och öring som har erfarenhet av en fiskväg sedan tidigare, helst undviker den om de återkommer till platsen. Ett annat resultat av studien är att tidigt vandrande fiskar har större svårigheter att ta sig förbi dammarna, än de individer som kommer senare på säsongen. I vårt samtal berättar Anna mer om sina resultat, och hur de kan tillämpas för att säkra de vandrande fiskarternas fortlevnad. Läs Anna Hagelins doktorsavhandling i DiVA: Conservation of landlocked Atlantic salmon in a regulated river : Behaviour of migratory spawners and juveniles

17 MINMAY 8
Comments
53 – Bevara vandrande fiskarter
hmly
himalayaプレミアムへようこそ聴き放題のオーディオブックをお楽しみください。