Himalaya: Listen. Learn. Grow.

4.8K Ratings
Open In App
title

Vetenskapspodden

Sveriges Radio

4
Followers
3
Plays
Vetenskapspodden

Vetenskapspodden

Sveriges Radio

4
Followers
3
Plays
OVERVIEWEPISODESYOU MAY ALSO LIKE

Details

About Us

Berättelserna inom vetenskapen som hjälper oss förstå forskningen och vår vardag.Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Latest Episodes

Hur längtan till dans, fest och trängsel ska få oss att stanna hemma

Kriskommunikation är en svår konst - extra svår eftersom somliga av oss är logiska och faktastyrda som Mr. Spock i Star Trek, och andra mer impulsstyrda som Homer Simpson. Nu satsar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB, på känslor och längtan efter allt vi inte får göra i dagsläget, i den kampanj med filmer för sociala medier som lanseras nästa vecka. Tanken är att längtan efter det viinte får göra nu ska få oss att vilja följa riktlinjerna så att det livet kommer tillbaka fortare. OchMSB hoppas att vi själva ska lägga upp egna filmer av det vi längtar efter.Målgruppen är unga mellan 18 och 29, en grupp som är extra svår att nå och något man kämpar med i många länder. I Vetenskapspodden diskuterar vi vilken kommunikation som fungerar och hur vi ska förmås att ändra våra beteenden. Vi hör också instagramprofilen Hanapee som fått mycket uppmärksamhet för en livesändning hon gjorde tillsammans med Akademiska sjukhuset i Uppsala. Medverkande idag är Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist som fördjupat sig i beteendevetenskap, socialpsykologi och kriskommunikation när det gäller covid. Och utrikeskorrespondenterna Marie Nilsson Boij i Paris och Caroline Salzinger i Berlin som berättar hur covid-kommunikationen ser ut i deras länder. Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Olle Sjöström

46 min3 d ago
Comments
Hur längtan till dans, fest och trängsel ska få oss att stanna hemma

Han till vänster sköt isbjörnarna själv

Dagens polarforskare speglar sig gärna i arvet från polarfarare som Fridtjof Nansen. Och vi som inte varit med vill gärna höra dramatiska historier om isbjörnar och sprickande isflak, ofta hellre än om själva forskningen. I Vetenskapspoddendiskuterar vi vad som skiljer polarforskning nu och då, vad som driverden och varför vi är så fascinerade av de gamla polarhjältarna. Pauline Snoeijs Leijonborg var en av forskarna på världens största Arktisexpedition, MOSAIK, en expedition som lyfte fram att de skulle härma Nansen och låta sig drivas med isen mot Nordpolen. Hon var också huvudpersonen i en P1 dokumentär som vi diskuterar. Vi hör också Bea Uusma, författare och forskare, som har ett som hon säger "marianergravsdjupt" intresse för en polarexpedition där allt gick fel Andrée-expeditionen. Den har allt man behöver, säger hon, Arktis, den existentiella människan i det stora sammanhanget, en otroligt sorglig kärlekshistoria och en gåta som nästan går at...

46 min1 w ago
Comments
Han till vänster sköt isbjörnarna själv

Därför har vetenskap förvandlats till politik

I ett polariserat USA har synen på vetenskap och forskning blivit väldigt politiskt laddad. Till och med munskydd har blivit en politisk symbol. Och forskarna har ofrivilligt hamnat på ena sidan. När Donald Trump blev president fick vi plötsligt semängder av forskare som var ute och demonstrerade.Oro för vad Trump-administrationenskullegörapå statliga forskningsinstitutioner fick forskare att sparahemliga kopior av sina resultat av rädsla för att få dem konfiskerade. Vetenskapliga rådgivare och myndighetschefer byttes ut mot representanter för industrin och presidenten själv säger att om han hade lyssnat på forskarna så hade han sänkt ekonomin.Särskilt när det gäller klimatfrågan och pandemin har Trump närmast varit i krig mot forskarna. Och tidigt fick vi lära oss begreppet "alternativa fakta". I Vetenskapspodden diskuterar vi varför det blev så här och vad det kan få för konsekvenser för forskningen framöver. Och hur Joe Bidens planerade politik för coronahantering och klimatet skiljer sig från Donald Trumps. Medverkande: Kajsa Boglind, P4 Världen och tidigare Washington-korrespondent, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent och Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och chef för Vetenskapsradion Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: David Hellgren

46 min2 w ago
Comments
Därför har vetenskap förvandlats till politik

När covid-19 drabbar dem vi aldrig trodde

Johan, 47, är vältränad och "aldrig" sjuk. Men så får han covid-19 och hans familj får samtal från läkarna om att vara beredda på att ta farväl. Och Claes, 68, tidigare löptränande och frisk, har symtom som varat i ett halvår. Nu, när antalet smittade, sjukhusinlagda och dödstalen i covid-19 går upp igen, fokuserar vi i Vetenskapspodden på dem vi inte trodde skulle bli så sjuka. Johan, 47, var så nära döden att läkarna ringde och bad familjen att göra sig beredda på att ta farväl. Han uppmärksammas i P4 Dokumentär i helgen, som finns att lyssna på redan nu. Han är inte det mest representativa fallet, relativt ung och vältränad och utan kända underliggande sjukdomar. Men covid-19 har slagit hårt mot många åldersgrupper. Enstudie över de första 260 patienterna som fick intensivvård för covid-19på det sjukhus Johan vårdades visar att genomsnittsåldern är runt 60, men det har funnits patienter mellan 20 och 80 år. 80% av dem har legat i respirator, och tiden i respiratorn har variterat från en till över 70 dagar, med ett genomsnitt på 12 dagar. I Vetenskapspodden träffar vi också Claes, som har fått långtidssymtom som suttit i sedan i påskas. Han är välkänd från SVTs nyhetsredaktion, menockså en kompis till Lena. Hon blev tagen när hon fick se honom berätta om sina problem i Rapport. Vi berättar också om nuläget - och pratar om vad vi har att vänta framöver. Medverkande: Ulrika Björkstén och Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Nisse Lundin

46 min3 w ago
Comments
När covid-19 drabbar dem vi aldrig trodde

Äckelkänslor kan rädda oss från sjukdomar

Det mesta vi blir äcklade av kan härledas tillbaka till någon sorts sjukdomsrisk. Så äckelkänslor är i grunden bra för oss. Och vi är också mycket bättre än vi tror på att känna av om andra är sjuka. Känslor av äckel och avsmak är troligen ett nedärvt försvar mot sjukdom, för att vi inte ska vidröra och äta vissa saker. Men det är ett lite trubbigt system som hellre larmar i onödan än för sällan. Därför blir vi också äcklade av sådant som inte alls är farligt för oss. Forskning visar att vi omedvetet kan känna av andra människors sjukdom, genom lukt och utseende och rörelsemönster, och att det får oss att vilja undvika de personerna. Och även om det inte handlar om direkta äckelkänslor, så är det samma del av hjärnan som aktiveras. Och när det nu har blivit tillåtet att sälja insekter som mat i Sverige, och kroppsvätskor har varit ett stort samtalsämne sedan coronaviruset började spridas som droppsmitta, ja då är det dags att fördjupa sig i den nyttiga känslan äckel. Varför skiljer det sig så mycket mellan vad vi i Sverige tycker är ok att äta jämfört med människor i Sydostasien? Hur kan vi komma över vårt äckel inför att äta insekter? Och så om det nyttiga med alla våra äckliga kroppsvätskor. Öronvax, till exempel, kan bära mer spännande fakta än du kanske visste. Medverkande: Peder Gustafsson, utrikeskorrespondent i Bangkok, och Björn Gunér, poddens producent Programledare: Lena Nordlund Tekniker: Olle Sjöström

46 minOCT 30
Comments
Äckelkänslor kan rädda oss från sjukdomar

Bron och förbrödringen som kom av sig

När Öresundsbron invigdes för 20 år sedan fanns inga gränser för optimismen om hur den skulle förena folken på var sin sida sundet. Men snart visade bron hur olika vi är, och flyktingkrisen och Covid-19 har ökat avstånden. Broar är fantastiska, närmast magiska som symboler, säger etnologen Orvar Löfgren, och kanske är det därför som denomtalade "Guldbron" i Stockholm som nu invigs fått en sådan enorm uppmärksamhet. Men den kan förstås aldrig mäta sig med Öresundsbron som förbinder två länder, säger han. Samtidigt har bron mellan Malmö och Köpenhamn visat sig inte bara förbrödra, utan ocksålyfta fram tidigare osynliga men nu besvärliga skillnader mellan länderna, i allt från skattesystem till hur vi gör när vi diskar, säger han. "Bron" är också namnet på succéserien i tv, som fått uppföljare i många länder. Och nu visar forskning om seriens svenska och danska publik att den fick dem attkänna stolthet och en sorts gemenskap i att tillhöra gränszonen mellan två länder. Men flyktingkrisen och coronapandemin har till stor del knäckt samhörighetskänslan. Blanketten som intygar om ett kärleksförhållande över gränsen för att få passera in, och militärer i en checkpoint mitt på bron var inte vad de flesta såg framför sig när bron invigdes för 20 år sedan. Medverkande: David Rasmusson, Danmarkkorrespondent, och Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: David Hellgren

46 minOCT 23
Comments
Bron och förbrödringen som kom av sig

Kan du lita på dina öron? Nej, visar alligatorbröl

Ett alligatorbröl har blivit en vattendelare - vi har helt olika åsikter om vilket bröl som är ljust och vilket som är mörkt. Men hur kan vi höra så olika, och vad är det som händer när hörseln lurar oss? Hur kan till exempel somliga bli överkänsliga för vanliga vardagsljud, som skrammel av disk och barnens röster, så känsliga så att det gör ont? Det kallas hyperakusi och är en medicinsk diagnos, och drabbade en av våra kolleger, Lars, som berättar vad som hände. Och hur kan ett ljud som bevisligen har högre tonhöjd och är ljusare än ett annat ändå uppfattas som helt tvärtom? Det blev tydligt när vi skulle göra radio om alligatorforskning och producent Björn uppfattade alligatorns bröl precis tvärtemot programledare Lena. När vi kollade på redaktionen och bland våra lyssnare visade det sig att väldigt många uppfattar ljuden "fel", alltså de låter på ett annat sätt än hur det verkligen är. Det är som en hörselns motsvarighet till den där randiga klänningen, som folk såg i olika färger. I Vetenskapspodden, under Hörselveckan,reder vi ut vad som händer ochhur hörselvillor fungerar. Och vi hör också mottagaren av Stora hörselpriset, som gett upphov till ett nytt forskningsområde - kognitiv hörselkunskap. Och så får vi veta mer om den alligatorforskning som fick IgNobelpriset och gav upphov till meningsskiljaktigheterna - vad forskarna egentligen ville veta när de gav heliumblandad luft till en alligator för att undersöka dess bröl. Medverkande: Lars Broström och Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Guner Tekniker: Nisse Lundin

46 minOCT 16
Comments
Kan du lita på dina öron? Nej, visar alligatorbröl

Värt att ropa "äntligen!"

Tre av åtta vetenskapliga nobelpristagare är kvinnor, dessutom synnerligen aktiva och i femtioårsåldern. Två av priserna ropade vi "äntligen!" om, och alla tre priserna var begripliga. Eftersnack om ett ovanligt nobelår. Medicinpriset för upptäckten av hepatit-C-viruset har räddat miljoner liv, och i deppiga coronatider kan det vara upplyftande med en succéhistoria från virusforskning. Fysikpriset fick vetenskapsradions chef att vilja ropa äntligen, särskilt för den del av priset som gick till Roger Penrose, som gjort teorier om svarta hål, som bekräftar det Einstein gjort teorier om men själv inte riktigt trodde på. Penrose är en riktig nestor inom fysikvärlden, och han kom på hur det hela gick ihop redan på 60-talet. Hör också om hur viktigt det kan vara för en pratkvarn att hålla tyst några sekunder, i alla fall om man går bredvid en blivande nobelpristagare. Att priset någon gång skulle gå till genkniven eller gensaxen CRISPR-Cas9 har många trott...

46 minOCT 9
Comments
Värt att ropa "äntligen!"

Kan vi äta bort vildsvinsproblemen?

Vildsvinsstammen har växt explosionsartat och myndigheter vill göra det lättare att sälja vildsvinskött, för att uppmuntra till ökad jakt. Men är det gott? I Vetenskapspodden testar vi vildsvin tillagat med experthjälp prisbelönte viltkocken Emil Lindfors hjälper till på distans, när producent Björn lagar köttet. För 40 år sedan fanns knapp några vildsvin alls, nu kan de vara över 300000. De ställer till med stor skada i lantbruk och trädgårdar, och orsakar trafikolyckor. I Vetenskapspodden diskuterar vi det här och hör forskare som studerar vildsvinsutbredningen och hur vi ska komma till rätta med skadorna. Vi får också följa med på vildsvinsjakt, med en skadedrabbad lantbrukare. Och så hör vi forskare som studerar hur vildsvinsjakten bedrivs och skildras, som säger att det inom en ny och snabbt växande jakt också förekommer avarter att oetisk jakt är vanligare vid vildsvinsjakt än jakt av annat vilt. Dessutom smakar vi vildsvinsfilé med fina t...

46 minOCT 2
Comments
Kan vi äta bort vildsvinsproblemen?

Därför missar du de flesta svamparna

Om du tycker det finns lite svamp i skogen i år kan du försöka trösta dig med att den mesta svampen inte går att se för våra blotta ögon. I själva verket finns det, året runt, mycket mer svamp på jorden än det finns djur på planeten, räknat i vikt. Men då handlar det framför allt om all den svamp som inte är vanliga matsvampar.Vetenskapspodden handlar ommångfalden av svamp, och vad den betyder för allt annat liv på vår planet. Vi hör om svamparna som dödar oss och de som räddar oss. Somliga har bytt livsstil när klimatet blivit varmare. Och så hör vi teorin om att det är svamparnas förtjänst att vi finns överhuvudtaget. Och det är en historia som utspelar sig för 66 miljoner år sedan, när jorden har krockat med en gigantiskt meteorit och de stora dinosaurierna just har dött. Medverkande: Sara Sällström och Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Olle Sjöström

46 minSEP 25
Comments
Därför missar du de flesta svamparna

Latest Episodes

Hur längtan till dans, fest och trängsel ska få oss att stanna hemma

Kriskommunikation är en svår konst - extra svår eftersom somliga av oss är logiska och faktastyrda som Mr. Spock i Star Trek, och andra mer impulsstyrda som Homer Simpson. Nu satsar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB, på känslor och längtan efter allt vi inte får göra i dagsläget, i den kampanj med filmer för sociala medier som lanseras nästa vecka. Tanken är att längtan efter det viinte får göra nu ska få oss att vilja följa riktlinjerna så att det livet kommer tillbaka fortare. OchMSB hoppas att vi själva ska lägga upp egna filmer av det vi längtar efter.Målgruppen är unga mellan 18 och 29, en grupp som är extra svår att nå och något man kämpar med i många länder. I Vetenskapspodden diskuterar vi vilken kommunikation som fungerar och hur vi ska förmås att ändra våra beteenden. Vi hör också instagramprofilen Hanapee som fått mycket uppmärksamhet för en livesändning hon gjorde tillsammans med Akademiska sjukhuset i Uppsala. Medverkande idag är Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist som fördjupat sig i beteendevetenskap, socialpsykologi och kriskommunikation när det gäller covid. Och utrikeskorrespondenterna Marie Nilsson Boij i Paris och Caroline Salzinger i Berlin som berättar hur covid-kommunikationen ser ut i deras länder. Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Olle Sjöström

46 min3 d ago
Comments
Hur längtan till dans, fest och trängsel ska få oss att stanna hemma

Han till vänster sköt isbjörnarna själv

Dagens polarforskare speglar sig gärna i arvet från polarfarare som Fridtjof Nansen. Och vi som inte varit med vill gärna höra dramatiska historier om isbjörnar och sprickande isflak, ofta hellre än om själva forskningen. I Vetenskapspoddendiskuterar vi vad som skiljer polarforskning nu och då, vad som driverden och varför vi är så fascinerade av de gamla polarhjältarna. Pauline Snoeijs Leijonborg var en av forskarna på världens största Arktisexpedition, MOSAIK, en expedition som lyfte fram att de skulle härma Nansen och låta sig drivas med isen mot Nordpolen. Hon var också huvudpersonen i en P1 dokumentär som vi diskuterar. Vi hör också Bea Uusma, författare och forskare, som har ett som hon säger "marianergravsdjupt" intresse för en polarexpedition där allt gick fel Andrée-expeditionen. Den har allt man behöver, säger hon, Arktis, den existentiella människan i det stora sammanhanget, en otroligt sorglig kärlekshistoria och en gåta som nästan går at...

46 min1 w ago
Comments
Han till vänster sköt isbjörnarna själv

Därför har vetenskap förvandlats till politik

I ett polariserat USA har synen på vetenskap och forskning blivit väldigt politiskt laddad. Till och med munskydd har blivit en politisk symbol. Och forskarna har ofrivilligt hamnat på ena sidan. När Donald Trump blev president fick vi plötsligt semängder av forskare som var ute och demonstrerade.Oro för vad Trump-administrationenskullegörapå statliga forskningsinstitutioner fick forskare att sparahemliga kopior av sina resultat av rädsla för att få dem konfiskerade. Vetenskapliga rådgivare och myndighetschefer byttes ut mot representanter för industrin och presidenten själv säger att om han hade lyssnat på forskarna så hade han sänkt ekonomin.Särskilt när det gäller klimatfrågan och pandemin har Trump närmast varit i krig mot forskarna. Och tidigt fick vi lära oss begreppet "alternativa fakta". I Vetenskapspodden diskuterar vi varför det blev så här och vad det kan få för konsekvenser för forskningen framöver. Och hur Joe Bidens planerade politik för coronahantering och klimatet skiljer sig från Donald Trumps. Medverkande: Kajsa Boglind, P4 Världen och tidigare Washington-korrespondent, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent och Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och chef för Vetenskapsradion Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: David Hellgren

46 min2 w ago
Comments
Därför har vetenskap förvandlats till politik

När covid-19 drabbar dem vi aldrig trodde

Johan, 47, är vältränad och "aldrig" sjuk. Men så får han covid-19 och hans familj får samtal från läkarna om att vara beredda på att ta farväl. Och Claes, 68, tidigare löptränande och frisk, har symtom som varat i ett halvår. Nu, när antalet smittade, sjukhusinlagda och dödstalen i covid-19 går upp igen, fokuserar vi i Vetenskapspodden på dem vi inte trodde skulle bli så sjuka. Johan, 47, var så nära döden att läkarna ringde och bad familjen att göra sig beredda på att ta farväl. Han uppmärksammas i P4 Dokumentär i helgen, som finns att lyssna på redan nu. Han är inte det mest representativa fallet, relativt ung och vältränad och utan kända underliggande sjukdomar. Men covid-19 har slagit hårt mot många åldersgrupper. Enstudie över de första 260 patienterna som fick intensivvård för covid-19på det sjukhus Johan vårdades visar att genomsnittsåldern är runt 60, men det har funnits patienter mellan 20 och 80 år. 80% av dem har legat i respirator, och tiden i respiratorn har variterat från en till över 70 dagar, med ett genomsnitt på 12 dagar. I Vetenskapspodden träffar vi också Claes, som har fått långtidssymtom som suttit i sedan i påskas. Han är välkänd från SVTs nyhetsredaktion, menockså en kompis till Lena. Hon blev tagen när hon fick se honom berätta om sina problem i Rapport. Vi berättar också om nuläget - och pratar om vad vi har att vänta framöver. Medverkande: Ulrika Björkstén och Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Nisse Lundin

46 min3 w ago
Comments
När covid-19 drabbar dem vi aldrig trodde

Äckelkänslor kan rädda oss från sjukdomar

Det mesta vi blir äcklade av kan härledas tillbaka till någon sorts sjukdomsrisk. Så äckelkänslor är i grunden bra för oss. Och vi är också mycket bättre än vi tror på att känna av om andra är sjuka. Känslor av äckel och avsmak är troligen ett nedärvt försvar mot sjukdom, för att vi inte ska vidröra och äta vissa saker. Men det är ett lite trubbigt system som hellre larmar i onödan än för sällan. Därför blir vi också äcklade av sådant som inte alls är farligt för oss. Forskning visar att vi omedvetet kan känna av andra människors sjukdom, genom lukt och utseende och rörelsemönster, och att det får oss att vilja undvika de personerna. Och även om det inte handlar om direkta äckelkänslor, så är det samma del av hjärnan som aktiveras. Och när det nu har blivit tillåtet att sälja insekter som mat i Sverige, och kroppsvätskor har varit ett stort samtalsämne sedan coronaviruset började spridas som droppsmitta, ja då är det dags att fördjupa sig i den nyttiga känslan äckel. Varför skiljer det sig så mycket mellan vad vi i Sverige tycker är ok att äta jämfört med människor i Sydostasien? Hur kan vi komma över vårt äckel inför att äta insekter? Och så om det nyttiga med alla våra äckliga kroppsvätskor. Öronvax, till exempel, kan bära mer spännande fakta än du kanske visste. Medverkande: Peder Gustafsson, utrikeskorrespondent i Bangkok, och Björn Gunér, poddens producent Programledare: Lena Nordlund Tekniker: Olle Sjöström

46 minOCT 30
Comments
Äckelkänslor kan rädda oss från sjukdomar

Bron och förbrödringen som kom av sig

När Öresundsbron invigdes för 20 år sedan fanns inga gränser för optimismen om hur den skulle förena folken på var sin sida sundet. Men snart visade bron hur olika vi är, och flyktingkrisen och Covid-19 har ökat avstånden. Broar är fantastiska, närmast magiska som symboler, säger etnologen Orvar Löfgren, och kanske är det därför som denomtalade "Guldbron" i Stockholm som nu invigs fått en sådan enorm uppmärksamhet. Men den kan förstås aldrig mäta sig med Öresundsbron som förbinder två länder, säger han. Samtidigt har bron mellan Malmö och Köpenhamn visat sig inte bara förbrödra, utan ocksålyfta fram tidigare osynliga men nu besvärliga skillnader mellan länderna, i allt från skattesystem till hur vi gör när vi diskar, säger han. "Bron" är också namnet på succéserien i tv, som fått uppföljare i många länder. Och nu visar forskning om seriens svenska och danska publik att den fick dem attkänna stolthet och en sorts gemenskap i att tillhöra gränszonen mellan två länder. Men flyktingkrisen och coronapandemin har till stor del knäckt samhörighetskänslan. Blanketten som intygar om ett kärleksförhållande över gränsen för att få passera in, och militärer i en checkpoint mitt på bron var inte vad de flesta såg framför sig när bron invigdes för 20 år sedan. Medverkande: David Rasmusson, Danmarkkorrespondent, och Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: David Hellgren

46 minOCT 23
Comments
Bron och förbrödringen som kom av sig

Kan du lita på dina öron? Nej, visar alligatorbröl

Ett alligatorbröl har blivit en vattendelare - vi har helt olika åsikter om vilket bröl som är ljust och vilket som är mörkt. Men hur kan vi höra så olika, och vad är det som händer när hörseln lurar oss? Hur kan till exempel somliga bli överkänsliga för vanliga vardagsljud, som skrammel av disk och barnens röster, så känsliga så att det gör ont? Det kallas hyperakusi och är en medicinsk diagnos, och drabbade en av våra kolleger, Lars, som berättar vad som hände. Och hur kan ett ljud som bevisligen har högre tonhöjd och är ljusare än ett annat ändå uppfattas som helt tvärtom? Det blev tydligt när vi skulle göra radio om alligatorforskning och producent Björn uppfattade alligatorns bröl precis tvärtemot programledare Lena. När vi kollade på redaktionen och bland våra lyssnare visade det sig att väldigt många uppfattar ljuden "fel", alltså de låter på ett annat sätt än hur det verkligen är. Det är som en hörselns motsvarighet till den där randiga klänningen, som folk såg i olika färger. I Vetenskapspodden, under Hörselveckan,reder vi ut vad som händer ochhur hörselvillor fungerar. Och vi hör också mottagaren av Stora hörselpriset, som gett upphov till ett nytt forskningsområde - kognitiv hörselkunskap. Och så får vi veta mer om den alligatorforskning som fick IgNobelpriset och gav upphov till meningsskiljaktigheterna - vad forskarna egentligen ville veta när de gav heliumblandad luft till en alligator för att undersöka dess bröl. Medverkande: Lars Broström och Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Guner Tekniker: Nisse Lundin

46 minOCT 16
Comments
Kan du lita på dina öron? Nej, visar alligatorbröl

Värt att ropa "äntligen!"

Tre av åtta vetenskapliga nobelpristagare är kvinnor, dessutom synnerligen aktiva och i femtioårsåldern. Två av priserna ropade vi "äntligen!" om, och alla tre priserna var begripliga. Eftersnack om ett ovanligt nobelår. Medicinpriset för upptäckten av hepatit-C-viruset har räddat miljoner liv, och i deppiga coronatider kan det vara upplyftande med en succéhistoria från virusforskning. Fysikpriset fick vetenskapsradions chef att vilja ropa äntligen, särskilt för den del av priset som gick till Roger Penrose, som gjort teorier om svarta hål, som bekräftar det Einstein gjort teorier om men själv inte riktigt trodde på. Penrose är en riktig nestor inom fysikvärlden, och han kom på hur det hela gick ihop redan på 60-talet. Hör också om hur viktigt det kan vara för en pratkvarn att hålla tyst några sekunder, i alla fall om man går bredvid en blivande nobelpristagare. Att priset någon gång skulle gå till genkniven eller gensaxen CRISPR-Cas9 har många trott...

46 minOCT 9
Comments
Värt att ropa "äntligen!"

Kan vi äta bort vildsvinsproblemen?

Vildsvinsstammen har växt explosionsartat och myndigheter vill göra det lättare att sälja vildsvinskött, för att uppmuntra till ökad jakt. Men är det gott? I Vetenskapspodden testar vi vildsvin tillagat med experthjälp prisbelönte viltkocken Emil Lindfors hjälper till på distans, när producent Björn lagar köttet. För 40 år sedan fanns knapp några vildsvin alls, nu kan de vara över 300000. De ställer till med stor skada i lantbruk och trädgårdar, och orsakar trafikolyckor. I Vetenskapspodden diskuterar vi det här och hör forskare som studerar vildsvinsutbredningen och hur vi ska komma till rätta med skadorna. Vi får också följa med på vildsvinsjakt, med en skadedrabbad lantbrukare. Och så hör vi forskare som studerar hur vildsvinsjakten bedrivs och skildras, som säger att det inom en ny och snabbt växande jakt också förekommer avarter att oetisk jakt är vanligare vid vildsvinsjakt än jakt av annat vilt. Dessutom smakar vi vildsvinsfilé med fina t...

46 minOCT 2
Comments
Kan vi äta bort vildsvinsproblemen?

Därför missar du de flesta svamparna

Om du tycker det finns lite svamp i skogen i år kan du försöka trösta dig med att den mesta svampen inte går att se för våra blotta ögon. I själva verket finns det, året runt, mycket mer svamp på jorden än det finns djur på planeten, räknat i vikt. Men då handlar det framför allt om all den svamp som inte är vanliga matsvampar.Vetenskapspodden handlar ommångfalden av svamp, och vad den betyder för allt annat liv på vår planet. Vi hör om svamparna som dödar oss och de som räddar oss. Somliga har bytt livsstil när klimatet blivit varmare. Och så hör vi teorin om att det är svamparnas förtjänst att vi finns överhuvudtaget. Och det är en historia som utspelar sig för 66 miljoner år sedan, när jorden har krockat med en gigantiskt meteorit och de stora dinosaurierna just har dött. Medverkande: Sara Sällström och Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Olle Sjöström

46 minSEP 25
Comments
Därför missar du de flesta svamparna
success toast
Welcome to Himalaya LearningClick below to download our app for better listening experience.Download App